DEN NIONDE SEPTEMBER 2012
Nu är det söndag men en väldigt speciell söndag för mig. Idag ska jag inte vara med någon kompis, idag ska jag inte göra några läxor. Idag ska jag inte sova bort dagen eller göra dumma saker. För idag ska jag lyssna på håkan och må bra och dåligt på samma gång. Idag är det exakt ett år sedan jag såg honom sist. Tiden går så jävla fort samtidigt som det var evigheter sen. Jag minns allting som om det vore igår. Hur vi satt och frös i väntan, alla dessa timmar. Hur man blev så jävla överlycklig när man insåg att det bara var 4 timmar kvar. Hur mycket man grät när han sjöng " om du vill ha mig, nu kan du få mig så lätt" och hur man brast ut ännu mer när han sa "jag vet inte när vi ses igen" hur jag sjöng mig hes till mina favoritlåtar. Och hur man glömde bort världen, att allt som fanns var bara han just då. Hur hela stockholm brann även fast det varken är hans eller min stad. Det gör ont här utan dig, och jag har aldrig längtat så mycket till dig som jag gör just nu. Håkan, jag vore ingenting utan dig. Ingenting.
bilder från den nionde september tvåtusen elva
Kommentarer
Trackback
